Förbundsmöteshelgen - en personlig sammanfattning

Ska årets förbundsmöte sammanfattas i korta drag, och man ber just mig att göra det, skulle sammanfattningen se ut ungefär så här:

Själva årsmötet såg i allt väsentligt ut precis så som det gjort också de senaste åren. Bara ännu lamare.
Under bouletinget bjöds delegaterna ändå på ett antal intressanta presentationer.

Arbetet med UNK+ och Nu vänder vi trenden verkar ha kommit igång på allvar och de ansvariga har gott om goda idéer för framtiden - både den närmaste och den mer långsiktiga.

Veteranprojektets slutsatser lockade till en av de kraftigaste debatterna i år (vilket i och för sig inte säger mycket). Skarpa protester och hyfsat kraftfulla försvar.

Den nya hemsidan kommer förhoppningsvis att kraftigt underlätta och stimulera samarbetet mellan förbundets medlemmar - både inom och mellan projekt och grupperingar.
Att man inledningsvis kommer att stöta på en del problem och att det tar en liten stund att vänja sig vid den nya strukturen hör till och är inget att förfasas över. Jag skulle uppskatta om man hörde av sig till mig via e-post i första hand - inte via telefon - och om distriktens och föreningarnas administratörer först försöker hitta de svar de söker via manualer eller IdrottOnlines egen personal.

Förbundsstyrelsens Kicki Wahlberg visade stor entusiasm och goda ledaregenskaper när hon ledde de grupparbeten som FS vill ska mynna ut i en ny projektgrupp och nya medlemmar.

Inte många motioner hade kommit in till årets möte och viljan att diskutera de som ändå inkommit var hos de allra flesta ombud helt obefintlig.
De största problem vårt förbund tycks ha för närvarande är dels att det råder delade meningar om hur skyttarna i SM-finalerna ska uppföra sig - får de eller får de inte lämna sina skyttemattor, dels att det råder delade meningar om hur vår valberedning ska sättas ihop - ska den eller ska den inte ha en så jämn könsfördelning som möjligt.

På Göteborgsbänken verkade man också mena att det finns en väsentlig principiell skillnad mellan förbundsjäv och distriktsjäv, eftersom man inte kunde se några hinder för att en distriktsstyrelseledamot samtidigt sitter i en disciplinnämnd - förbundsstyrelseledamöterna skulle däremot inte undantas från den bestämmelsen.

Förtjänsttecken, diplom och stipendier delades ut under middagen - till tolv män och en kvinna - det dunkades rygg, åts gott och pratades in på småtimmarna.
Själv hade jag långa, mycket trevliga och givande pratstunder med både CEP:s ordförande Flemming Jensin och hans fru Jacqueline, som också hon arbetat i många år med den organiserade boulen i Danmark. Bland andra.

Själva årsmötet bjöd på få överraskningar. Den största var en glädjande sådan - valberedningen kunde väljas snabbt och utan att mötet behövde ajourneras för att ombuden skulle kunna ringa samtal och ragga villiga kandidater. Enda anledningen till att det nu drog ut något på tiden - och att mötet trots allt behövde ajourneras - var att det genast dök upp för många förslag på kandidater. Historiskt.

Något överraskande var också det andra personvalet - mellan Joachim Andersson, Hilbert Björkdahl och Eddy Persson. Kanske mest därför att det gällde en suppleantpost. Det är vanligare att det blir strid om de ordinarie posterna - en suppleant kallas ju numera inte till styrelsemöten om inte en ordinarie ledamot lämnat återbud och har således ett ganska begränsat inflytande över besluten.

Ombuden gick på förbundsstyrelsens linje hela vägen. Ställde sig utan några som helst protester - förutom sydsvenskas reservation gällande skyttarnas placering och uppförande under SM-finalerna - bakom alla deras förslag. De egna såväl som motionssvaren.

Den enda skillnaden mot hur det har sett ut de senaste åren var att det gick osedvanligt snabbt och att ombuden lärt sig att svara på tilltal. Istället för att under tystnad och mummel klubba igenom allt vad FS beslutar gjorde man det i år - sedan Kicki Wahlberg pedagogiskt undervisat församlingen - med mer rungande bifall.

Det går bara att tolka på två sätt.
Antingen är man i Boulesverige alldeles fantastiskt nöjd med allt vad förbundsstyrelsen och Svenska Bouleförbundet gör, inte gör, har gjort och planerar att göra.
Eller också har man ingen som helst ork eller lust att försöka förändra och påverka förbundets inriktning - det förbundet gör och ska göra i framtiden.