Bilder

Här kommer det att fyllas på med bilder från helgens boulefestival.

Skyttet och lägget

Emil Pedersen slog ut regerande mästaren Claudy Weibel ur skyttetävlingen Mayo Prestige och tog sig hela vägen till final, där han fick möta Damien Hureau som blev en för svår motståndare.

Resultat.

Lasse "Klacken" Franck hade som sagt ingen klack med sig i år vilket visade sig förödande. Trots att han gjorde det näst bästa lägget i kvartsfinalerna förlorade han sin. Maria från Rättvik var bäst av alla hela vägen fram till finalen, där Roger Karlsson fick till ett lysande lägg som räckte till seger.

Resultat.

Fransk-Belgisk final igen

Svenskarna skakade Frankrike ordentligt i sin semifinal. Efter underläge 0-7 hämtade de upp, först till 6-7 och sedan från 6-11 till 10-11. Två bommade skott i sista vändan gjorde att svenskarna tappade sin riktigt goda segerchans och att fransmännen istället marscherade till finalen mot belgarna.

Svenska landslaget, Danmark, Frankrike och Belgien

Där har ni de lag som är kvar i Mayo Open.

Det svenska landslaget i form av Joachim Andersson, Kristian Lilja och Rickard Nilsson ska möta det franska VM-laget i sin semifinal medan belgarna möter Eric Geraci & Co från Danmark.

Damlaget från Boo - Jenny Hamberg, Gittan Ekroth och Pia Terestchenko - imponerade stort genom att ta sig till kvartsfinalen. Dessutom hade de bra häng på belgarna i den. Det blev visserligen bara en poäng på tavlan, men belgarna fick sällan med sig mer än en poäng från varje vända och kände sig tvingade att byta läggare en liten bit in i matchen.

Herrlaget från Boo mötte under tiden de franska storstjärnorna - att de båda Boo-lagen inte klarade sig vidare till semi ska alltså snarare betraktas som en följd av motståndarens styrkor än av egna svagheter.

Polkagrisarna Andersson/Holmström/Hugosson hade grava problem med skyttet i sin kvartsfinal mot det danska laget och var aldrig i närheten av att hota dem.

Dagens tävlingar avslutade

Kvartsfinalerna i mayo open i morgon:

R. Nilsson - S. Berglund
F. Ekwall - M. Loy
M. van Campenhout - G. Ekroth
E. Geraci - H. Hugosson

Frankrike & Danmark på centercourt i åttondelsfinalerna

Nu är det dags för åttondelsfinaler.

På centercourt möter franska världsmästarna lag Filip Goldéus/Robert Beijmo/Jens Terestchenko och det danska lag som har Eric Geraci i spetsen lag Albin Plantin/Björn "Folke" Johansson/Harko Verhagen.

Det svenska landslaget i form av Joachim Andersson/Kristian Lilja/Rickard Nilsson möter lag Kent Karlsson.
Lag Stefan Berglund möter lag Hjelm.
Lag Anders Larsson möter lag F. Ekwall.
Lag Kent Olsson möter Belgien.
Lag G. Ekroth möter lag P. Carlsson.
Lag Klabbe Hedengren möter lag Henke Hugosson.

Mixedfinal

Två svenska par slog ut varsitt danskt par i semifinalerna.

Jessica Johannson & Joachim "Pimmen" Andersson möter Emma Köhalmi & Kristian Lilja.

Finalen verkade till en början bli en lite tråkig och väl enkel match för Jessica & Jocke. Men det var ett sken som bedrog.
Efter att ha legat under med 1-12 hämtade Emma & Kristian upp till 7-12 innan tiden gick och det var dags för sista rundan.
Kristian sköt och stannade på allt. Jesica skickade ett av hans klot av banan. Till slut stod Emma med två klot kvar på hand som hon var tvungen att skjuta bort Jessicas lägg med - och själv stanna kvar - för att få fem poäng och en sudden death-runda. Hon sköt och stannade på första. Blev lite sned på andra.

Jessica Johansson & Joachim Andersson är mästare i Mayo Mixed 2009.

Hureau - van Campenhout i singelfinalen

Damien Hureau spelade helt enormt bra i sin semifinal mot landsmannen Michel Loy.
Kjell Pettersson försökte hålla jämna steg med belgaren, och lyckades i några vändor, men van Campenhout var för stark.
Såg dock inte till närmelsevis lika stark ut som Hureau, varför fransmannen måste räknas som finalens favorit.

Men det visar sig vara helt fel. Damien Hureau får inte riktigt ordning på skyttet medan belgaren stannar mer än vad han gjorde i semifinalen.
13-5 till van Campenhout som därmed är singelmästare i Mayon 2009.

Rålis: Belgien vs Matte/Hasse/Kjelle

De flesta spelarna häckar än så länge på Långholmen.

Men här i Rålambshovsparken kan man fortästta att följa belgarna, som nu ska möta den ende svensk som nått semifinal i singelstävlingen - Kjell Pettersson - tillsammans med FK Maths Lind och Hasse Silfverberg.

Belgarna tar en trea i första, där Matte missar skott.
I andra vändan sätter han båda och gör carreau. Men det gör Hemon också...
En trea till för belgarna.

6-0

Efter en ny trea till belgarna får svenskarna chans till en. Men Silfver gör en Sundbergare och stannar halvvägs fram. Och Kjelles klot vrider sig för långt till höger. En etta.
Följd av ännu en trea för belgarna.

12-1

Belgarna gör bort sig lite och skapar möjlighet till en fyra för Sverige. Hemon har lagt in deras sista. Sverige har tvåan och trean, två klot på hand. Matte gör carreau. Och Kjelle lägger in.

12-5

van Campenhout limmar lillen på dryga elva meter efter en lilleflytt och Sverige bommar fyra skott.

13-5

Belgien - Csapó/Möller/Wahlberg

Svenskarna tog just en trea sedan Wahlberg och Csapó träffat alla sina skott. Csapó stannade desuutom på sina och fick en tursam lilleflytt på det ena.

6-4

Lyckan är kort.
12-4 och en trött kontring av eget på Möllers skott.

Två missade lilleskott från svenskarna och det ser rökt ut.
Och det är det.

En poäng till chefen

Robert Boström och hans lagkamrater Nanna Boström och Niklas Carlén lyckades inte med målsättningen. Å andra sidan höll de belgarna stångna betydligt längre än vad Boström förväntat sig. En poäng blev det och matchen tog en dryg halvtimme i en stockholmsvärme som redan nått sådana nivåer att belgarna flydde in i skuggan omedelbart efter avslutad match.

Hemon hade inte alls kommit igång med skyttet, men mot lag Boström-Carlén räckte hans medspelares morgonhumör gott.
Nu möter belgarna Anders Csapó, Carl-Johan Möller och Lelle Wahlberg i trelagspoolens vinnarmatch.

Klacken

Jag minns det som igår.
Fast det är några år sedan.
Jag var fortfarande ganska grön i boulesammanhang och besökte Mayon - jag tror att det var för andra gången.

Jag hade naturligtvis aldrig några chanser i de större tävlingarna.
Men lyckades kvala in till läggtävlingens final.
Det var strålande väder i Kungsan och fullt med folk på läktaren när jag äntrade centercourten.

Frågan är om jag kommer att kunna upprepa den bedriften i år.
Att äntra centercourten.
Mitt bouleår har inte startat så bra.
Det egenhändigt arrangerade träningslägret i Malaysia visade sig inte vara det lyckokast man kunde hoppats.

Bristen på boulespelare och klot överskuggades av bristen på banor. Jag var hänvisad till gräs. Ett inte helt idealiskt underlag. Jag har kommit till insikten att jag inte behärskar gräsets schack.

Och gruspremiären här hemma gick inte heller riktigt som det var tänkt. Före detta pétanque-redaktören Staffan Stjernholm hade uppenbarligen också ägnat uppladningsfasen åt att bita i gräs. Så de båda skrivande bouleproffsen hade inte så mycket att hämta som de skulle önska. Vi hade önskat oss ett annat motstånd också. Inte minst tillreste Sibirianen Stjernholm.

I poolen fick vi stryk av hans klubbkamrater Albin Plantin och Jens Terestchenko. De förpassade oss till B-slutspelet. Där vi i första matchen fick möta ännu ett par spelare från Staffans stockholmsklubb. Björn Ivarsson och Robert Beijmo. De borde varit någon annanstans, tyckte vi. Staffan tyckte att göteborgstävlingen kändes som en klubbkväll i Stockholm. Fast kallt.

Men nu har jag ju varit på landslagsläger och lärt mig en hel massa tricks. (Ja, jag ska skriva om lägret på hemsidan så att alla andra också kan lära sig hur man ska göra. Efter Mayon.) Det gjorde nog inte Stjernholm på sin tid... Hursomhelst hade jag inte blivit drillad av elitens coacher vid tidpunkten för Lindomespelen. Och inte när jag sist besökte Mayons centercourt.

Då, 1994, hade jag och mina klubbkamrater i Bangers hade fått sällskap av en sportintresserad man med röstresurser. Ny i boulesammanhang, visserligen - men van vid läktare och barrikader. Han skulle snart ta över som partiledare för ett av våra riksdagspartier och nu följde han med frenesi Mayons tävlingar. Inte minst mina övningar på centercourt.

Kvartsfinalen gick fint. Jag lade stabilt och gick till semi. Där jag fick möta Henrik Hugosson.
Den röststarke politikern överröstade tillsammans med mina kamrater i Bangers alla andra i Kungsan när jag tog plats i ringen. Boulesveriges främsta kommentator Daniel Gillan sneglade upp mot den högljudda delen av läktaren. Antingen var det för långt för att han skulle kunna identifiera den blivande partiledaren, eller också berodde det helt enkelt på att det ännu inte var känt vem som skulle ta över partiledarposten och att det därför inte fanns tillräckligt mycket att känna igen - hursomhelst måste han ha misstagit honom för min far eller storkusin, eftersom han i högtalarna sade att jag hade hela släkten med mig.
När det var dags för mig att kasta nästa klot gav Gillan mig mitt smeknamn:
- Lasse "Klacken" Franck...

Mitt lägg blev av någon outgrundlig anledning sämre än Henkes usla. Och i finalen fick Hugosson ordning på det hela och vann datorn.

I år är jag inte anmäld till någon klass. Men läggtävlingen kan jag ställa upp i ändå. Endast en annan Banger finns på plats i Stockholm. Och partiledaren är upptagen på annan ort. Så frågan är bara hur det ska bli med min klack. Och mitt smeknamn.

Det hade varit skönt att ta revansch.
Visar det sig omöjligt när klacken inte är på plats får jag väl göra det när det är meningen att man ska göra det. På söndagen. Med Stjernholm. I Mayo Revenge.

Mayo Boule Festival

Den har redan börjat!

Men den stora tävlingen, den riktigt stora, startar imorgon. Då är jag där. Och kan blogga därifrån. Tala om vad ni vill att jag ska skriva hem om!

Är du själv där?
Varför?
Varför inte?

Svenska spelare mot Frankrike

Damlandslagets förbundskapten Håkan Berg har presenterat de spelare som åker till Blangy och Frankrike för att spela högklassig internationell dubbeltävling.

De följer med de båda öppna trippellagen. EM-laget Filip Goldéus, Kenneth Köhalmi och Rickard Nilsson samt fjolårsvinnarna av det nationella slutspele - Håkan Hallberg tillsammans med bröderna Henri och Viktor von Eggers Patron.

Största överraskningen i damlandslaget är Anne-Marie Carlsson. Hon får sällskap av Matilda Boström, Jessica Johansson och Emma Köhalmi.

Skyttekval i Wästgöta-Dahl ser inte ut som andra skyttekval.
Konsekvenserna av årets kval har blivit ett par turer fram och tillbaka, med olika segrare och SM-representanter. Förmodligen är den sista turen inte i land än.

Tävlingskommitténs ordförande menar att det är självklart att distriktens kval ska följa det nationella finalspelet.
Wästgöta-Dahls huvuddomare ångrar att han tillät duellskytte och menar att nio klot hade räckt för att utse distriktets främsta skyttar.

Vem har rätt och vem har fel?
Hur fria ska distrikten vara att bestämma sina egna regler?
Bör det nationella förbundet göra det åt dem eller är regionala avvikelser, som den här, helt i sin ordning?

Feber

Nu känner jag den äntligen.
Boulefebern.

Jag har kunnat ana den redan tidigare, men då främst genom andra som känt den.
Som talat om de viktiga tävlingarna i år, om målsättningarna.
Jag har naturligtvis glatts med dem och för deras skull. Men samtidigt känt ett styng av vemod, eller om det är saknad, över att min egen längtan inte riktigt infunnit sig.

Därför är det med ett inre jubel jag nu möter min egen hunger. Efter att spela. Efter att spela bra. Och efter att se andra göra det. Så mycket bättre.

Det är klart att landslagslägret är en del av förklaringen.
Det är sant - allt det där om morötter och persilja.
Att bli uttagen till ett landslagsläger, frottera sig lite grand med övriga eliten och ta del av deras och andras lärdomar kittlar suget efter en plats i VM-truppen (den till EM var ju redan klar när lägret startade).

Men lägret rymmer inte hela sanningen.
Det är någonting annat också. Någonting som kanske hänger samman med väder och vindar. Med att komma från tropisk hetta i Malaysia till svensk förvår som övergår i någonting som påminner om förvinter innan det blir riktig vår - några dagars sammanhängande värme vid rätt tidpunkt.
En sammanhängande värme som hänger samman med den sammanlagda värmen från andra nyligen upptinade vänner och entusiaster. Alla de där som går omkring och gonar sig i solen över grusbanan. Eller sitter och kisar vid sidan om.

Landslagslägret är avklarat.
Precis som boulefestivalen i Malmö.
Mayon står för dörren. Den stora festivalen i den stora huvudstaden. Med de stora spelarna från det stora landet i sydväst.

Lusten att rapportera ökar också. Lusten att lyssna och berätta vidare.
Så hör av er, snälla, och berätta vad ni vill höra. Vad ni vill läsa och se.
Både på hemsidan och i magasinet. Det ni vill veta nu genast och det ni ser fram emot att dyka lite djupare i.

Alldeles snart ska ni få rapporter från Skåne, från både läger, festival och nationell tävling.
I detta nu sitter jag på ett tåg på hemväg från Stockholm där jag tillsammans med Folke Johansson varit på idrottslig hemsideskurs.
På lördag åker jag dit igen.
Och hur gick det med skyttet i Wästgöta-Dahl?
Det måste jag ju berätta.
Och det ska jag. Alldeles strax. Ska bara krama om dem därhemma först.
Inte minst den minsta. Hon med vattkopporna.
Och febern.

Hörs!
redaktionen@svenskboule.se

Örestad Open Boule Festival

Hur många boulespelare krävs det för en boulefestival?
För en nationell tävling?

Varför spelar inte fler i Örestad?
Därför att tävlingen sitter ihop med ett landslagsläger?
För mycket danskar?
För lite danskar?
Eller beror alltsammans på att det samtidigt är Distriktsmästerskap i dubbel och trippel i Svealand?

Riksidrottsförbundet & SBF

På Svensk Boule skriver Hasse Hagberg och berättar om årets RF-stämma, liksom om vilka fördelarna med - och därmed kanske orsakerna till - att vara med i det stora Riksidrottsförbundet kan vara.

Finns det fler fördelar?
Nackdelar?
Vilka väger tyngst?

"Om man sedan ska vara med på RF-stämman är naturligtvis en smaksak. Vi skulle kunna strunta i att utnyttja vår representation där, precis som tre fjärdedelar av alla bouleklubbar i Sverige struntar i att besöka distriktens årsmöten", skriver Hasse Hagberg bland annat.

Borde han och övriga styrelseledamöter ha gjort det? Varför i så fall?

Fattade årets stämma rätt beslut?

SM i Växjö

Förberedelserna inför årets SM i Växjö är i full gång. Och har kommit en bra bit på väg. Läs mer på Svensk Boule.

Ska du dit? Varför inte?

Vad har du för förväntningar på årets SM? Vad har du för farhågor?

Verkar arrangörerna vara på rätt väg?
Vad är bra, vad är dåligt?
Vad är viktigt, vad är struntsaker?

Vilka lag kommer att sopa asfaltsbanan med de andra i år?

Veteraner & juniorer

Den här helgen är det boulespel på hög nivå i veteran- och juniorklasserna.

Veteranerna spelar landslagskval, juniorerna allsvenskt seriespel.

Veteranerna är en klass med en lysande framtid - både vad gäller antalet spelare och deras kvalitet, juniorerklasserna lever med en betydligt större hotbild.

Vad kan klasserna lära av varandra?
Hur ska de samverka?
Ska de samverka?

Hur går det i helgen?
Vilka vinner mest?

Landslagsläger

Ett drygt trettio personer starkt landslag åker till Malmö för att drillas på träningsläger den 21-22 maj.

Spelarna är:
Herrar: Joachim Andersson, Håkan Hallberg, Tonny van Houten (U23), Jonas Jacobsen, Kenneth Köhalmi, Kristian Lilja, Rickard Nilsson, Henri Patron, Viktor Patron (U23), Måns Daniel (U23), Filip Goldéus, John Hedengren (J), Björn Ivarsson, Erik Lööf Ekström (U23), Albin Plantin, Patrik Andersson, Niklas Carlén (J), Henrik Hugosson, Robin Johansson (U23), Adam Nilsson (J), Alexander Norin (J), Thomas Wiede och Fredrik Wilhelmsson (U23).
Damer: Sandra Jönsson, Emma Köhalmi, Elisabet Larsson, Jannica Nilsson (U23), Matilda Boström (U23), Lisa Claesson (U23), Lotta Bromér, Camilla Csapó, Marie ”Kicki” den Dulk, Jessica Johansson (U23).

Läs mer här.

Är lägret en bra idé?
Verkar innehållet bra?
Är det en bra fördelning av spelare?
Vad tycks om uttagningarna?
Kommer det svenska landslaget att bli bättre nu?

DM

Det har spelats DM runtom i landet.
Flera distrikt har klarat av flera klasser.
Flera andra har flera kvar.

Hur har det gått?
Hur kommer det att gå?

Hur svårt är det att skjuta 55 poäng?
Hur står sig ett resultat i Skytte-DM jämfört med SM, EM eller VM?

På vilket underlag ska ett DM helst spelas?
Ska klasserna rotera eller hålla sig på samma?

Varför ökar deltagandet i DM nu igen?
Spelar segrande lag i samma konstellationer under SM och blir seedade?

Vad mer?