Först att föräras detta nya guldtecken var en man som förra året pläderade mot att de skulle instiftas - Jean Amiot.
Förbundsstyrelseledamoten Hans Hagberg läste upp motiveringen:
Alla har väl sett att Jean Amiot är med oss här i kväll.
Jean Amiot är fransmannen som kom in i förbundsstyrelsen 1978. Han valdes till ordförande 1989 och avgick från den posten efter fyra år - 1993. Det är 17 år sedan men han är fortfarande en betydande personlighet i svensk boule.
För de allra flesta var Jean Amiot Mr SM. Som tävlingsledare och högtalarröst dominerade han alla SM i 20 år från 1979.
Jean Amiot var under boulens framväxt i Sverige ett levande uppslagsverk. Men när det inte räckte till, så datoriserade han den svenska boulen långt innan de flesta av oss ens visste hur en dator ser ut.
På boulebanorna begränsar sig Jean Amiots framgångar till några DM-tecken i det norra distriktet på 80-talet. Ändå är hans inflytande över boulen än idag större än någon annan i Sverige. Jean sitter sedan 1992 i internationella bouleförbundets styrelse och där är han som det verkar stadig medlem i dess regelkommitté. Jean Amiot bestämmer alltså hur boule ska spelas, inte bara här i Sverige, utan i hela världen.
Förra årets förbundsmöte bestämde att SBF ska inrätta ett förtjänsttecken. En hedersbevisning till personer som gjort svensk boule stora tjänster.
Skulle man fråga boulespelare i allmänhet vem som ska ha ett sånt förtjänsttecken skulle de allra flesta svara – Jean Amiot.
Näste man - för, ja, precis som vanligt i sådana här sammanhang var det en överväldigande majoritet män - att ta emot ett förtjänsttecken var det europeiska förbundets (CEP:s) ordförande Flemming Jensin.
Också i hans fall läste Hans Hagberg, på sin utpräglade Söderstockholmska, upp motiveringen (att döma av de typiskt retsamma pikar som göms i den hade Hagberg själv också författat den):
Svenska Bouleförbundet insåg tidigt värdet av internationellt samarbete. Alltsedan 1980 har vi deltagit i alla VM-turneringar som arrangerats.
Internationellt samarbete är inte bara landslagsspel och mästerskap. Det handlar också om klubbars och enskilda spelares kontakter med likasinnade i andra länder. En som tidigt insåg detta var Flemming Jensin, flerårig ordförande i Dansk Petanqueforbund.
Tillsammans med SBF:s dåvarande ordförande Jan Sjölander fick han igång Europacupen för klubblag. Flera års hängivet internationellt organisationsarbete ledde till att den första Europacupen kunde komma igång 1997. Det blev ju inte sämre av att Nobel Petanque från Malmö blev europeiska klubbmästare den gången. Tävlingen har senare vuxit och är nu den viktigaste klubbtävlingen i Europa.
Flemmings internationella engagemang stannade inte vid detta.
Han har bidragit till att vi numera har EM för damer, juniorer och U23. 2004 tog han över ordförandeklubban i CEP, det europeiska förbundet. Då det var dags för EM i öppen klass räckte hans engagemang inte till. Det blev bara ett EM för herrar, men det är vackert så.
För oss är det en glädje att utnämna Flemming Jensin till den förste utomsvenske mottagaren av SBFs förtjänsttecken. Kan det stimulera till att CEP börjar arrangera också ett EM för veteraner. Ja, då har Flemming förstått vinken.
Flemming Jensin svarade, då han stegat fram för att ta emot sitt pris, med att han slagit Hagberg (och det verkade inte vara någon kamp om det europeiska ordförandeskapet han syftade på).
Jensin berättade också att han var mycket överraskad och mycket rörd över att ha utnämnts som mottagare av förtjänsttecknet. Och det var inte utan att det märktes. Annars hade han knappast heller - trots det av vulkanaska inställda flyget - tillsammans med sin fru Jaqueline satt sig i bilen och kört till Stockholm från Fyn.
Sven Erick Alm, internationell domare, som verkat 21 år i förening och sju i förbundet meddelade när han tog emot sitt guldtecken att väl också han slagit Hagberg, och fick därmed den meriten att framstå som någonting annat än en merit, men att han dessutom spöat Jean Amiot.
- Under rätt speciella omständigheter.
Det var utomhus, utomlands och en get befann sig oroväckande nära banans utkastsplats. Geten ryckte närmre när Jean stod i ringen och förberedde sig - och i ett sådant läge får man ju som motståndare inte störa. Sven Erick hade alltså inget annat val än att låta både get och Amiot vara. Vilket resulterade i att Jeans boulesving träffade geten i huvudet och att Sven Erick vann.
När Martin Forss, 28 år i förening och två i distrikt, tog emot sitt pris fick åhörarna sig en ny segeranekdot. Och Forss höjde ribban vad beträffar motståndet - från FS-ledamot till FIPJP-ledamot - ytterligare. Till kungligheter.
Forss och hans kamrat mötte Prins Bertil tillsammans med Jaques Adlivankin vid Albano. Forss var alltså med i det vinnande laget, till skillnad från prinsen, som efter matchen gratulerade med följande replik:
- Grattis grabbar, ni spelade bra. Men så här in i helvete jävla dåligt har jag väl för fan aldrig spelat nån gång.
Övriga mottagare av SBF:s förtjänsttecken i guld:
* Arne Teljer, 13 år i förening, elva i distrikt och åtta i förbund
* Thomas Bäck, elva år i förening, fyra i distrikt och 13 i förbund
* Jeanette Olofsson, tre år i förening, tio i distrikt och tio i förbund
* Roland Hydén, 22 år i förening, 14 i distrikt och 18 i förbund
Staffan Karp, 22 år i förening, åtta i distrikt och 14 i förbund, närvarade inte vid mottagningen i likhet med Anders Holmberg, 19 år i förening, sex i distrikt och fyra i förbund. Men även de båda tilldelas alltså förtjänsttecknet i guld.
Så även Jan Sjölander, mångårig ordförande i SBF som alltså tillsammans med Flemming Jensin instiftade Europacupen för klubblag. Inte heller Sjölander kunde närvara vid utdelningen, men skickade en hälsning:
Man känner ibland inte igen de viktiga ögonblicken i livet - inte förrän det är försent eller då man blir påmind av vänner! Livet - det är inte de dagar som gått utan de dagar man minns! Varmt tack!
En skriftlig hälsning kom också från årets mottagare av Nisse Warbergs Minnesstipendium, Lennart "Ledde" Rasmusson:
Tyvärr har jag inte möjligheten att närvara vid årets Bouleting för att ta emot Nisse Warbergs Minnesstipendium. Jag är milt sagt överraskad över att ha blivit tilldelad detta, samtidigt som det naturligtvis känns mycket hedrande.´
Mitt engagemang för boulen är resultatet av mötet med en sport som gett mig och min hustru fantastiskt mycket glädje under de år som vi spelat boule. Under dessa år har vi upplevt en stark utveckling av sporten men tyvärr också den negativa trend som uppstått under senare år med allt färre ungdomar. För svensk boules framtid är det av största vikt att denna trend bryts. Inom svensk boule behövs förebilder som kan locka ungdomar till vår sport. Det belopp som följer med stipendiet skänker jag därför till svensk ungdomsboule. Beloppet disponeras av juniorernas förbundskapten, att användas som ett bidrag och en uppmuntran till en junior för medverkan i en internationell tävling.
Motiveringen för att tilldela Rasmusson minnesstipendiet lyder som följer:
Ledde Rasmusson, 64, har varit aktiv boulespelare sedan mitten av 1980-talet och lika länge har han varit hårt engagerad och drivande i de bouleklubbar han varit medlem av, först MTK i Höganäs, där han under flera år även var klubbordförande. Sedan år 2003 är han medlem i KÄR, Helsingborg.
Ledde var med att arrangera SM 1991 i Höganäs. Ett mönsterarrangemang som MTK fick mycket beröm för. Han var dessutom en av initiativtagarna till att anlägga Blå hallen i Höganäs (Sveriges första inomhushall med 20 banor) samt att starta 24-timmars år 1993.
Han har varit med att söka SM flera gånger, senast att förlägga mästerskapet till Helsingborg 2011. En fin egenskap hos honom är att de avslag han varit med att få aldrig minskat hans entusiasm för boulesporten eller viljan att fortsätta utveckla den.
Han förstod tidigt också vikten av att sprida kunskap om boule i syfte att öka intresset för såväl elitsatsning som trivselspel och ungdomsverksamhet. På såväl riksnivå som distriktsnivå har han därför aktivt arbetat för att förbättra tävlingsverksamheten och öka samarbetet mellan klubbarna i närområdet. Resultatet av det senare är Swedish Indoor Open. Ett samarrangemang med tre bouleklubbar. Det är ingen överdrift påstå att utan Leddes medverkan hade det varit svårt att genomföra SWIO premiäråret 2009. Han har också kraftigt bidragit till BK Kärnans elitsatsning, som på sikt kommer att generera fler ungdomar i regionen till vår sport.
Leddes genuina kunnande, hans goda ledaregenskaper samt sociala kompetens är sannolikt bidragande faktorer till att han under flera år i början av 2000-talet var tävlingsledare för SM och att han under tre år satt i Förbundsstyrelsen.
Ledde äger de egenskaper som gör en person till en bra ledare och samarbetspartner. Han kan konsten att samarbeta, han är alltid påläst, kunnig samt ärlig och rak i sitt resonemang. Han är en utomordentligt bra projektledare.
Mot bakgrund av Leddes meriter och hans fortsatta starka engagemang att utveckla boulespelet i Sverige, menar vi att han är värdig att tilldelas Minnestipendiet. Ledde Rasmusson är en bra förebild som ledare och dessutom en mycket god representant för svensk boule.
Inte heller mannen bakom årets bouleprestation kunde ta sig till Stockholm från sin hemvist i Göteborg, på grund av isländska vulkaners agerande.
Rickard Nilsson tog en bronsmedalj vid årets EM i skytte och det är årets svenska bouleprestation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar