Damlandslaget ute ur VM
Det blev inga guldmedaljer vid årets VM. Och heller inga av annan valör. Det svenska laget åkte ut redan efter gruppspelet som spelades enligt det nya schweiziska systemet.
De var visserligen bara fyra poäng ifrån avancemang. Ironiskt nog samma antal kulor som de lämnade kvar på hand när tiden tog slut i den första match som spelades. Tre segrar – över Estland, Tjeckien och Filippinerna – räckte inte när förlusterna – mot Thailand och Spanien – blev för stora. Enligt det helt vanliga tidsbegränsade monradsystem som nu spelades.
Man kan konstatera att det var ett riktigt uselt spel från det svenska laget. Att alla spelade på bara en bråkdel av sin förmåga.
Den som letar orsaker kan alltid hitta detaljer att skylla på. Sverige hade aldrig turen att få en wo-match till exempel. Det kambodjanska laget kom aldrig till start och för det lag som enligt systemet ska möta Kambodja skrivs segersiffrorna till 13-7. Å andra sidan vet man ingenting om hur en dryg timmes väntan hade påverkat laget – den är inte nödvändigtvis av godo. Vi är mindre vana vid värmen och den thailändska maten och så vidare…
Men jag tror inte att det är där man ska börja leta.
De mer interna orsakerna, där jag bara har tillgång till enskilda personers upplevelser, är det inte lika lätt att hitta med en gång. Men det är lätt att se att de finns där när man står bredvid och tittar. De har nog varit direkt avgörande i det här fallet men jag vågar faktiskt inte just nu göra den information jag har offentlig. Eller bedömningen att kommande landslagssatsningar har så mycket att vinna på att jag tar upp dem här och nu innan både spelarna själva och förbundskaptenen har hunnit tala med sportchefen. Jag tycker att den ska gå vägen via Sportchefen först, precis som han så många gånger uppmanat till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det sista stycket kan ju vara ett av de mest kryptiska, och ändå så berättande, skrivelserna någonsin!
Tyvärr (om det är tyvärr vet jag inte?) är jag helt emot den vägen av konflikthantering, för visst handlar det om interna konflikter, eller?.
Jag tycker att man alltid ska ta det direkt med personen i fråga men det är svårt! Speciellt då ens sociala kompetens blir direkt ifrågasatt och konflikter på landslagsnivå ofta handlar om att individer inte har förtroende för varandra.
Sen är det oftast två individer som befinner sig på olika nivå i just hantering av konflikter, etc, MEN DÄR ska ledaren/sportchefen (Håkan och Anders) vara till hands och styra samtalet så det inte spårar ur...
Min åsikt :)
// Nick the greek.
Visar än en gång vikten av att petanque spelas av samspelta lag!
Håller med.Nu vet vi ju inte vad som hänt...men int faen kan man ha ett lag som ägnar sig mer åt catfight en spel på platts.
Catfight eller inte, så gick laget vidare med dåligt spel.
Jag tycker som de flesta, att man ska köra med lag som är vana och vill spela ihop. Om inte så måste Tjejer eller killar som ska spela VM få lite fler turneringar ihop, då upptäcks problemen tidigare.
Sen tror jag att killar har lättare att anpassa sig till varandras olika sidor. Conny
Nu vet vi ju inte vad som avses med de problem han rereferar till - och innan vi vet det kanske vi inte ska utgå ifrån att problemen beror på hur tjejer beter sig - eller hur lätt de haft att anpassa sig till varandras sidor? Den typen av generaliserande eller referenser till 'catfights' ska vi kanske avvakta med tills vi vet vad det handlar om?
Det verkar dumt att laget som kommer hem efter den här röran ska mötas av en massa förhastade slutsater - som i nuläget är helt utan grund. Själv inväntar jag istället med spänning sportchefens analys av läget./12
Skicka en kommentar